Skillnader i bilvaxning

Vaxning eller sköljning, d.v.s. hur skiljer sig olika vaxningsprogram från varandra?

Utöver tvättfasen har moderna biltvättmaskiner vaxnings- och efterbehandlingsprogram till olika priser och med olika funktioner. Det slutliga resultatet och hållbarheten för vaxbehandlingen är direkt beroende av vaxskiktets täckning, jämnhet och tjocklek. Följande artikel förklarar olika vaxningsmetoder och deras skillnader. 

Bilvaxning skyddar bilens lackyta mot bland annat slitage och UV-strålning. En vaxad lackyta gör det lättare att rengöra bilen, samtidigt förbättrar bilens estetiska egenskaper såsom färgernas ljusstyrka. Högkvalitativ vaxning ökar också glansen och gör ytor vattenavvisande (hydrofoba). Vissa vaxer syftar till att minska smutsvidhäftningen och öka den så kallade släta effekten.  

Vattenbaserad vaxning eller handvaxning?

    • Vid handvaxning gnids hårt vax eller flytande vax utspätt i ett lösningsmedel mekaniskt på bilens ytor. Vaxfilmen måste vara tillräckligt tjock för att fylla ytrepor och tåla slitage från miljöfaktorer. Om vax utspätt i lösningsmedel används för handvaxning ska det få torka i fred innan bilens yta kan poleras. 

    • I roll-over-maskiner distribueras vaxet efter tvättfasen. Ämnet skrubbas på bilens yta med hjälp av roterande borstar. Tvådelade tvättlinjer, dvs. Taktmaskiner och biltvättar, har ofta separata poleringsborstar för vaxning.

    • I vattenbaserade vaxapplikationsmetoder distribueras vaxprodukten genom att ämnet sprutas in i vattnet. Tvättmaskinen sprutar sedan vatten från tvättmaskinens båge på bilen, antingen som vätska eller som skum. Den vattenbaserade metoden för applicering av vax säljs till kunderna bland annat genom att metoden ger ett slutresultat som liknar handvaxning, bildar en smutsavvisande film på bilens yta, reparerar repor i lacken och ger en unik glans.

Vi bestämde oss för att testa det. I provtvätten mättes följande faktorer som påverkar slutresultatet från vaxningsprogrammet: 

Förbrukning av vaxprodukt per bil: 40 ml

Utspädningsvatten: 4 460 ml

Mängd lösning kvar på bilens yta före polering: 2 000 ml

Koncentration av vaxprodukter: 0,9 %

    • Mätningarna visade att nästan 2 500 milliliter (2,5 liter), eller 66 % av den sprutade applikationslösningen, antingen sprutades förbi bilen eller rann från bilens sidor ner på golvet före poleringsborstningen. Baserat på detta blev max 18 milliliter vaxprodukt kvar på bilens ytor.

    • I verkligheten "stänker" borstarna också appliceringslösningen. Därför var den effektiva mängden vax som fanns kvar på bilens ytor förmodligen betydligt mindre än referensvärdet.

 

Desinfektionsmedel

Luftvaxning, vattenbaserad vaxning eller handvaxning?

    • Vid mekanisk vaxning kan vaxprodukten även distribueras genom att vaxet sprayas med exakt riktade munstycken direkt på bilens ytor.
    • Denna metod kallas luftvaxning. I luftvaxningsmetoden sker den mekaniska vaxningen utan vatten, så att vaxskiktet som blir kvar på ytan blir betydligt tjockare. Som metod liknar luftvaxning en handvaxning. Vaxet späds inte ut med vatten utan appliceras på bilens yta som hundraprocentigt vax. Den typiska doseringsmängden för vaxprodukten som ska sprutas är 50–150 ml/personbil.
    • Vi modellerade vattenbaserad vaxsprutning och luftvaxning i laboratoriet. Testresultaten jämfördes med de resultat som uppnåddes med handvaxning.
    • En 0,2 m2 stor skiva belagd med billack behandlades på ett horisontellt underlag med en vaxprodukt avsedd för ett vattenbaserat doseringssystem med en koncentration på 0,9 %. En annan liknande skiva sprutades med en luftvaxprodukt med en koncentration av 100 %. Slutligen polerades skivorna lätt med en trasa. Sedan vägdes båda skivorna med en precisionsvåg.

Efter luftvaxbehandlingen observerades en lätt ökning av skivans vikt. Detta tydde på att vax hade blivit kvar på ytan av skivan. Däremot i den vattenbaserade metoden ökade skivans vikt inte från den ursprungliga nivån. 

Av detta kan man dra slutsatsen att av de 18 ml vaxningsprodukt som finns kvar på bilens ytor efter vattenbaserad sprutning och polering fanns praktiskt taget ingen mätbar vaxfilm kvar. Å andra sidan ökade ytglansen i genomsnitt med 10 procent än den glansökning som uppnåddes genom enbart tvätt. Detta tyder på att en mycket tunn vaxfilm på mindre än 0,01 μm bildades på ytan. I luftvaxtestet observerades en lätt ökning av skivans vikt. Baserat på ökningen beräknades en film på 0,4 μm ha bildats på ytan. Glansen mättes ha stigit med i snitt 40 procent.  

Som jämförelse utfördes även ett handvaxtest på en motsvarande skiva. Skivan vägdes och den rekommenderade mängden (8 ml/m2) kommersiellt bilvax applicerades på skivans yta. Vaxet fick torka en stund och sedan polerades ytan med en trasa. Också trasan vägdes före vaxning, så att mängden vax som absorberades vid polering kunde tas med i beräkningarna. 

Efter polering vägdes både skivan och duken igen. Baserat på beräkningarna var vaxfilmens tjocklek 1 μm.

Studien undersökte kvaliteten på mekaniskt applicerad vattenbaserad vax- och luftvaxbeläggning. De erhållna resultaten jämfördes också med handvaxning. Beräkningarna baserades på uppmätta vaxmängder och en personbils lackyta (12,5 m2).

  • Filmens tjocklek och motsvarande ökningar i glans bestämdes med ett laboratorietest.

  • Utifrån resultaten är det tveksamt att likställa mekanisk vaxning med handvaxning, särskilt när det gäller vattenbaserad behandling. Den vaxfilm som blir kvar på bilens ytor vid mekanisk vaxning är minst hundra gånger tunnare än vid handvaxning.

  • Resultaten visar att slutresultatet av mekanisk vaxning kan förbättras genom att använda till exempel den koncentrerade vaxappliceringstekniken som möjliggörs av luftvaxningstekniken.

Vattenbaserad vaxbehandling: <0,01 μm, utanför mätområdet

Luftvaxning: 0,4 μm

Handvaxning: 1 μm